I'm gonna kick my feet up then stare at the fan, turn the TV on, throw my hand in my pants. Nobody's gonna tell me I can't.

Dagen började med att (läs: det gjorde den inte alls, jag vaknade runt 07.00) att jag öppnade (läs: rev upp) ett brev och där hade de prydligt talat om för mig att jag är antagen och behörig till IB. Jag önskar att jag kunde säga att jag blev superglad och värsta chockad och så vidare, men haha. Klart jag kommer in (läs: stort ego, inte mitt fel längre). Sedan så kände jag att det passade utmärkt att lyssna på Bruno's 'The lazy song' och instämma. Not a fucking shiiiiiiiit (läs inte: ja, jag svär för att jag är alldeles för cool för mitt och alla andras bästa). Inget alls. Eller jo något gör jag väl. Andas, tänker och sånt som alla andra gör (hoppas jag, annars = coolt). 

Mitt plötsliga intresse för Brunos musik är däremot väldigt chockerande. Sånt som miljontals andra lyssnar på brukar gå mig på nerverna. Men han är charmig (läs: otroligt talangfull) så det går inte att motstå. På tal om att motstå, jag och min fina vän hittade världens coolaste skivbutik (läs: här i våran o-coola stad, åh) och där fanns det en massa vinylskivor, andra skivor och sådär. På onsdag återvänder jag och köper upp Beatles, Bob Marley, Pink Floyd och Diana Ross. Inte de utan vinylerna. Hehe. Och 586459 skivor. 

Oj, varför detta intresse för (jag missbrukar ordet intresse i det här läget, sue me) skivor och dylikt Fazel? Jooooo, jag ska möblera om, göra om i princip hela mitt rum. En vägg ska stå naken och kläs på med vinyl, vanliga skivor och förhoppningsvis (om kan köpa den) en fet affisch på herr Cobain himself. Short story long alltså (läs: wtf?). Nu är jag tom på ord (hahaha, no way) så jag tänkte avrunda. Här kommer jag defentivt inte att sitta då jag är upptagen med att inte göra något. 

PS. Om någon av er tittar på SKINS, den amerikanska versionen, US alltså (kolla upp trailers och sånt på youtube annars) så måste ni lägga märke till att Bruno Mars är läskigt lik Tony. Tony är lite blekare bara, och Bruno lite finare. Ja. DS. 





Läst hela kvällen och mina ögon blöder nästan. Jag har aldrig förstått varför jag gör så mot mina stackars ögon. Jag har läst mig till ögonen som jag har nu (närsynthet) iallafall när det gäller ena ögot, medan det andra ögat hade ett medfött fel, haha. Nu vet jag inte varför mina ögon blev utgångspunkten här men inbland blir det så när det inte blev sådär. Tycker att ni alla ska sätta igång och läsa eller titta på Death Note, superbra verkligen. Undra om det är värt att köpa upp serien idag. Fast jag tror alla böckerna finns och jag tror inte mina pengar räcker till idag. Dhgdfhjd jag vet inte. Jag är blind, mina vänner kommer att få hjälpa mig gå över vägen och duscha och äta mat och allting. Snart. Gud vad intressant jag är, någon som vet någon klubb/förening/secret society-ish-grupp jag kan ansluta mig till?



Manga osvuuuuuuuuuuh

Börjat läsa någon skum, halvgalen manga, Death Note och jag vill sluta menjagkaninte. När jag säger att manga inte är min grej så ska ni lita på det. Men så bra, åh. Tror jag ska titta på serien istället för att läsa fast det är kul att läsa men ändå. Asbilliga på Bokia förresten, 60:- eller något. Nu ska jag lägga mig i sängen så jag hinner vakna och dra ut och käka (förmoooodligen, blir nog tvingad fast jag ätit sushi 784854 gånger förra veckan) sushi imorgon med mor min. Klockan halv ett. Ungefär då alla andra äter frukost.
  • The human whose name is written in this note shall die.
  • This note will not take effect unless the writer has the subject's face in their mind when writing his/her name. Therefore, people sharing the same name will not be affected.
  • If the cause of death is written within 40 seconds of writing the subject's name, it will happen.
  • If the cause of death is not specified, the subject will simply die of a heart attack.
  • After writing the cause of death, the details of the death should be written in the next 6 minutes and 40 seconds.
Gaaaaaanska lagomt sick sådär (början, serien alltså, ungefär, kommit lagom långt, minns knappt det där, eller jo men ändå). Man börjar tänka, lite djupare. Ändå bra. Ungefär sånt, tankeställar-serie eller något. 

Forever skating, I swear.

Lånat min kusins Toymachine (fin och blå, klicka på länken och låt ögonen njuta) så nu ska jag ut och skate:a tills mina ben blöder och går av. Ni förstår inte hur skönt det är att ta tag i lilla brädan och hitta nyasfalterad mark och bara rulla. Det är inte så jättevarmt ute eller soligt vilket gör saken bättre. Så härligt att känna skate-abstinens. Och att sakna något känns skapligt mänskligt. Synd bara att det ett objekt, haha. 

Och om ni sätter och läser detta under dagtid så kommer jag förbi rullandes snart och slänger ut er genom fönstret/dörren/väggen. 

Radical Face – Welcome Home, Son
Radical Face – Wrapped In Piano Strings
Jedi Mind Tricks – Blood In Blood Out
Iron Horse – Gravity Rides Everything
Mattafix – Big City Life
The Jimi Hendrix Experience – Crosstown Traffic